Ansedel Anders (Andreas) Holmdalius

-(...)

Präst.
Död troligen 1720-talet i Stockholm. [1]
Anders (Andreas) Holmdalius.

Död troligen 1720-talet i Stockholm. [1]
Präst.

f Johannes Torstenson Holmdalius.
Född 1645.
Död omkring 1715-07-...


ff Thorstanus Johannis Holmdalius.

Död 1657. [2]
Compastor.


fff Johannes Erici .
Född omkring 1618. [1]

Kyrkoherde.


ffm Anna Torstensdotter Holmdalia.




fm N.N Tomasdotter Cygnaeus.

Död efter 1690-01-01. [1]


fmf Tomas ???.



 

m Elisabet Lagerlöf.

Död 1691.


mf Magnus Petri Schivedius.
Född 1605. [2]
Död omkring 1674-02-...
Kaplan.

 
 

mm Margareta Risell.




mmf Pehr Billingius.


Fältpräst.

 


Levnadsbeskrivning

(Barn i andra äktenskapet enligt Fryxell, första enl. Bergman, vilket av flera skäl synes troligare). Gymnasist i Karlstad 1708, student i Uppsala 1714, prästvigd 1716. Reste sedan på Karl XII:s bekostnad till Lund, där han 1719 responderade och blev fil. mag. Han blev snart "för flera grova utsvävningar avsatt från prästämbetet, vandrade vida omkring och dog i Stockholm " i största uselhet". Han var ogift. Om dennes mera olyckliga än märkvärdiga liv kan läsas i Hammarins herdaminne och utförligare i den levnadsteckning över C.E.A. Söderström, varmed Johan Bergman inleder sin utgåva av den senares "Carmina selecta I" (Nyköping 1895). I fråga om Andreas Holmdalius' levnadslopp synes nog - trots Bergmans utredning - på grund av det sparsamma källmaterialet många punkter dunkla. Säkert är i alla fall, att han varit en mer än vanligt tragisk typ bland sina många likar i de supiga prästernas brödraskap. Av den nedan omnämnda smädesvisa, som mer än något annat bevarat hans namn åt eftervärlden framgår otvetydigt, att han från början varit en man med rika gåvor, som sorgeligen missbrukats. Om hans död "i mycket elände" förmäler en anteckning lika hemsk som lakoniskt "uppäten av löss". - Han är, säger Hammarin, " i synnerhet beryktad genom den kvicka skildring, som kyrkoherden i Tössö Sven Fogelberg (prost, f. 1696,d. 1766) av honom på latinsk vers gjort". Hammarin avtrycker smädesvisan ("Vita Holmdalii"), likaså ( i en ställvis något avvikande version) Bergman, som medtager den, emedan .E.A: Söderström - mer än 150 år senare -översatt den till svensk vers. Både Fogelbergs original och Söderströms därmed fullt jämnbördiga tolkning höra säkerligen till det kvickaste som skrivits i Sverige i den uppsluppet satiriska stilen. Med tanke på föremålets senare tragiska öde måste den betecknas som obarmhärtig, men man får hålla i minnet att den skrivits av en högst 25-årig, med Holmdalius jämnårig eller något yngre prästman som troligen haft det långt sämre "förspänt" och kanske (det synes framgå av visan) vid något tillfälle blivit nedlåtande behandlad av Holmdalius, innan dennes förfall lett till hans avsättning. Ty efter denna skulle, som Berman riktigt anmärker, "situationen varit alltför bedrövlig att gyckla med".


Källor

  1. G. Molin släktbok
  2. Hammarin
Personregister    Efternamnsregister    Ortsregister

Framställd 2024-08-27 med hjälp av Disgen version 8.2d.