|
Superintendent.
Född 1632-01-06 i Kila (S).
Död 1693-02-13.
Tog efter moderns andre man namnet Broman, och blev slutligen superintendent i Carlstad.
Hans far Sven Brunius dog 1645, men han adopterades av sin styvfar Lars Broman. Då
styvfadern var barnlös, antog han sig denna styvson som sitt eget barn, bekostade åt honom
en lysande uppfostran och utnämnde honom vid sin död som arvinge till hela sin stora
förmögenhet. Erland B. blev student i Uppsala 1647, och, av tacksamhet mot sin styvfar, antog
han där namnet Broman. Han reste sedan på styvfaderns bekostnad till utrikes akademier, och
blev Magister i Gerifswald 1655. Därifrån fortsatte han sina utrikes resor till år 1659, då han
kallades hem av föräldrarna. Det sägs, att han av Carl X var förordnad som informator för
kronprinsen, sedemera Carl IX. I slutet av 1660 reste han åter utrikes och besökte flera
akademier i Holland, England och Frankrike. Sedan begav han sig till ROm, Neapel, Venedig
och genom Tyrolska bergstrakter till Wien. Under hemresan erbjöds honom i Leipzig
Teol.Doktors-graden, men han måste på föräldrarnas kallelse skynda hem. Han kallades av
änkedrottningen till kungl. hovpredikant 1665. Kyrkoherde i Vingåker, Strängnäs stift, 1667,
och utnämndes straxt därefter till prost. Blev superintendent i Karlstad 1673. Var stiftets
fullmäktig i riksdagarna 1675-1689, på vilken sistnämnde hans barn blev adlade, med
bibehållande av namnet Broman. Hna var utnämnd att bli Teol. Doktor 1693, men dog tio
dagar före promoveringen. Han var en sträng, driftig och rättvis ordningsman. Inom stiftet var
han högeligen både vördad och älskad.
|
Död 1645 i Stora Kil (S).
Kyrkoherde.